Berättelsen om Paul Raymond (Steve Coogan) börjar med damer som topless figurerar i utkanten av vaudeville-shower i London i mitten av 1900-talet, går sedan vidare till mer och mer avancerade striptease-shower och hela tiden balanserar Paul och hans medarbetare på gränsen av vad som är tillåtet, både vad gäller moral, etik och sedlighet. När han tar steget till att trycka tidningar med sensuella bilder - varje bild fick tittas över noga så de inte gick över gränsen och blev pornografisk - flyttar han återigen en av samhällets moraliska gränser.

Ray Elliot (Steve Coogan) har kommit på den underbara affärsidéen med att spika samman osänkbara alibin för folk som behöver det vid vissa tillfällen. Det kan vara makar som prasslar vid sidan om, gangsters som behöver komma bort från polisen eller en anställd som behöver komma bort från jobbet ett tag, det spelar ingen roll, bara Ray får betalt. När han intervjuar Lola (Rebecca Romijn) för en anställning på sitt företag kommer Rays gamla partner Putty (Henry Rollins) fram och säger hej. Han slår sig ner och pratar lite i förtroende med Ray, och då låter det så här: