Busskisarna

På bussbolaget ska både chaufförer och konduktörer få nya uniformer. Eftersom inspektör Blakey (Stephen Lewis) ständigt letar efter olika sätt att sätta dit chauffören Stan Butler (Reg Varney) och hans konduktör Jack Harper (Bob Grant) har han bestämt att de ska vara försökskaniner för de nya uniformerna, så de blir alltså de två första, som får pröva dem. Både de och de andra i personalen tycker de ser urlöjliga ut och de skäms, när de ska visa upp sig i personalmatsalen. När sedan Blakey kräver att de ska ta av sig jackorna och ha servetter under hakorna när de äter – för att inte spilla på de nya uniformerna – blir detta droppen för dem och de går till en vanlig restaurang på andra sidan gatan.

Där sitter två snygga tjejer, som sedermera visar sig heta Ingrid (Yutte Stensgaard) och Birgit (Pauline Cunningham). När tjejerna får syn på Stan och Jack hör man tydligt att Ingrid pratar danska:

Ingrid: "Der, lad oss se paa et par flotte fyrer. Jeg tror jeg hved hvordan jeg kan klare dem."

Det ska dock visa sig, att de inte är danska. Ingrid går nämligen fram till Stan och Jack och börjar tilltala dem:

Ingrid: "Hej! Ve are having some trouble with de money. How much is vorth zis coin in your English money?
Stan: "Uh, sorry love, don’t understand it, sorry."
Ingrid: "Oh, I thought you would know because you airline pillots."
Stan: "Airline pillots?"
Ingrid: "I thought because of your uniform."
Stan: "Airline pillots? Ah! Airline pilots!"

När Stan har förstått vad hon menar med "airline pillots" försöker han förklara att de inte är piloter, men Jack avbryter honom och förklarar att det är de visst, fast det är Stan som är pilot, medan Jack är navigatör – han har nämligen insett att det kan vara smart att få tjejerna att tro det, eftersom piloter är finare än busspersonal. När Stan är med på noterna kan de börja introducera sig och fråga mer om pengarna:

Jack: "Erm, what money is that then?"
Ingrid: "Svedish. Do you know it? Do you fly to Sveden?"
Jack: "Erm, no, we’re on the New York run."
Stan: "Are we?"
Ingrid: "Oh, New Örk, oh, I must tell Birgit."
Jack: "But, why don’t you ask her to join us, then?"
Ingrid: "Okay, okay."

Ingrid får fram Birgit till bordet och alla presenterar sig:

Ingrid: "That is Birgit!"
Birgit: "Hello, hi!"
Ingrid: "And I am Ingrid."
Jack: "Oh, well, this is Stan Butler, erm, Captain Butler, and I’m Jack Harper."
Stan: "He’s a captain and all."

Efter att ha pratat lite till med tjejerna bestämmer de, att de ska ses till kvällen:

Stan: "All right, we’ll meet you at half past seven tonight then, okay?"
Ingrid: "Well, yes!"
Birgit: "Ja!"
Ingrid: "Okay!"

Morgonen därpå träffas Stan och Jack i bussgaraget och de är båda på strålande humör. Svenska tjejer kan tydligen vara riktigt uttröttande:

Stan: "Ere, I say, these uniforms work a treat with the birds, don’t they mate?"
Jack: "Not half, yeah."
Stan: "Ere, what time did you get home last night?"
Jack: "I didn’t get home last night. I came straight here. Oh, ho ho, mate. These Swedish birds are exhausting, ain’t they?"
Stan: "Not half, boy."
Jack: "Must be all that... all that midnight sun they have."

De blir avbrutna av Blakey, som beordrar dem att byta tillbaka till sina gamla uniformer. Efter att den övriga  personalen har sett dem i matsalen vägrar nämligen de att ta på sig dem, så nu finns det ingen, som vill ha dem. Stan och Jack protesterar först, eftersom det går så bra med tjejerna, när de bär dem, men det hjälper inte. Medan de går och byter om dyker Ingrid och Birgit upp och frågar Blakey om vägen till museet och han talar om vilken buss de ska ta. När Stan och Jack kommer tillbaka och tjejerna får se dem i de gamla uniformerna uppdagas sanningen, att de inte är piloter, utan bara busspersonal:

Ingrid: "Se, vores vænder. Hvorfor har de dem mærkelige tøj på seg?"
Birgit: "Åh se, dem mærkelig gøt."
Blakey: "Come again?"
Ingrid: "They are our friends, but vhy they dressed like zat?"
Blakey: "Your friends? These two?"
Ingrid: "I... I... I do not understand. They said they were airline pillots."
Jack: "Yeah, well, you see, it’s a bit of a mix-up like that..."
Stan: "Yeah, well, you see... you see... them being Swedish, Blakey, see, and..."
Birgit: "Are you not captain Butler?"
Ingrid: "And are you not captain Harper?"
Blakey: "Captain Butler? Captain Harper? What have you been telling these two girls?"
Ingrid: "Zey... zey do not fly a yumbo yet plane to New Örk?"
Blakey: "’Yumbo yet’? They can’t even drive a number 11 bus to the Cemetary Gates and back!"
Ingrid: "Ih, hvad ær det frækkt. Og tænk hvad jeg gjorde med dem."
Birgit: "Hælde visjø og de vitin meld ham."
Ingrid: "Kom, lad oss forsvinde. Huh!"

Tjejerna går och Blakey får sig ett stort gapskratt, varpå Stan och Jack kör ut sin "yumbo yet" på dagens första körning.

Att två "svenska" tjejer pratar dels danska, dels obegriplig rappakalja är ju lite olyckligt och lätt för oss svenskar att se igenom, men för 1970-talets brittiska publik var det nog tillräckligt svenskt, för att det skulle låta trovärdigt.