Det ljuva livet

Marcello Rubini (Federico Fellini) är en journalist som arbetar som en slags samhällskommentator och skvallerreporter i det glamorösa och yviga nattlivet i Rom. När den svenskamerikanska skådespelerskan Sylvia (Anita Ekberg) landar på flygplatsen flockas journalisterna och fotograferna runt henne. Flygplatspersonalen är också helt betuttade i henne och följande kaosartade scen utspelas:

Journalist: "E' arrivato in questo momento il produttore cinematografico Totò Scalise che ha scritturato la diva per una grande coproduzione storica."
Flygplatsarbetare: "Ma chi è? La svedese? Non me la fate vedere, se no ammazzo mia moglie! Viva la Svezia!"
Journalist: "... viene offerto alla splendida attrice svedese. La bellissima Sylvia morde il tipico prodotto italiano che riassume la gioia di vivere del nostro Paese."

På svenska blir det ungefär:

Journalist: "Producenten Totò Scalise har just anlänt. Han har signat stjärnan för en stor filmroll."
Flygplatsarbetare: "Är det den svenska kvinnan? Låt mig inte se henne eller så kanske jag dödar min fru! Leve Sverige!"
Journalist: "Den vackra svenska skådespelerskan smakar nu på lite mat. En typisk italiensk rätt, lika färgstark och doftande som vårt underbara land."

Sylvia och Marcellos vägar skiljs åt och han befinner sig i olika situationer som mer eller mindre handlar om frestelse, existentiell tomhet och sökandet efter mening i en värld av ytlighet och överflöd.

Några dagar senare korsar hans väg svenskan Nico (Nico) där han räddar henne från den påflugna fotografen Paparazzo (Walter Santesso) och han för henne till en fest där han träffar vännen Maddalena (Anouk Aimée). Hon berättar för Marcello vilka gästerna på festen är, och berättar då även vem Nico är, även om Marcello mycket väl vet vem hon är:

Maddalena: "Conoscevi Jane?"
Marcello: "No."
Maddalena: "E' una pittrice americana che vive a Roma... come se fosse in colonia."
Marcello: "Ah sì?"
Maddalena: "La ricevono tutti per sentire le zozzerie che dice. Vedrai, è molto divertente. Quelli sono i Montalbano. Federica, "la lupa". Le piace "allattare" i giovanotti. I Confalonieri: Hanno mezza Calabria e le più belle garçonniere di Roma. La piccola Eleonora: 80.000 ettari, due tentativi di suicidio. I Sanseverino: Magnifico castello in Toscana. Quelli sono don Giulio e Nico, la sua amica svedese. Non fare quella faccia! Cosa credi, che noi siamo meglio? Almeno loro certe cose le sanno fare con eleganza."

På svenska blir det ungefär:

Maddalena: "Känner du Jane?"
Marcello: "Nej."
Maddalena: "Hon är en amerikansk målare som tycker att Rom är en koloni."
Marcello: "Aha?"
Maddalena: "Alla bjuder in henne för de smutsiga saker hon säger. Hon är mycket rolig. Montalbani. Federica Vargen. Hon gillar att amma ungdomar. Confalonieri äger halva Kalabrien och Roms finaste kärleksnästen. Lilla Eleonora: 80 000 tunnland och två självmordsförsök. Sanseverinos: ett storslaget toskanskt slott.Det är Don Giulio och Nico, hans svenska vän, snart en prinsessa. Gör inte den där minen. Tror du att vi är bättre? Åtminstone gör de dessa saker med viss elegans."