It ain’t half hot mum

Det är sommaren 1945 och andra världskriget har just tagit slut i Europa, men i Asien fortsätter det ett tag till. I den indiska orten Deolali finns en brittisk artilleritrupp posterad (Indien ingår ju vid denna tid i det brittiska imperiet). Det udda gänget har dock bildat en underhållningstrupp och gör vad de kan, för att hellre få stå på scen än ge sig ut i striderna mot japanerna. Nu har de dock blivit posterade i Burma (som vid denna tid också är brittiskt), mycket närmare den japanska fronten än de själva önskar. När den unge Nigel Parkins (Christopher Mitchell) mottar ett meddelande från ledningen, där det står ”Can you get a bridge over river Hipong” (alltså ”Kan ni fixa en bro över floden Hipong”) blir de tvungna att bygga en bro. Meddelandet kräver, att det ska vara en pontonbro, för att man ska få över viktig medicin, som ska till fronten. Då arbetet ska vara klart inom två dagar anser de sig dock inte hinna bygga någon pontonbro, utan bygger en repbro istället. När sedan truppen, som fraktar medicinen, dyker upp, visar det sig, att Parkins har tolkat en bokstav i meddelandets morsekod fel – det ska vara ”fridge” (kylskåp) och inte bridge. Man har nämligen med sig en stor låda, fylld med isblock, eftersom viss medicin måste hållas kall. Visserligen lyckas man få över medicinen, genom att bära ett isblock i taget över bron, men i slutänden tycker truppens befälhavare överste Reynolds (Donald Hewlett), att Parkins är en idiot och hans adjutant kapten Ashwood (Michael Knowles) anser att missförståndet hade kunnat undvikas, om man från början hade använt ett svenskt produktnamn:

Reynolds: ”All that trouble to build this bridge, Ashwood, and for nothing! That man Parkins is an idiot, putting a b for an f!”
Ashwood: ”It would never had happened in the first place, sir, if they’d called it an Electrolux.”