Baltic storm

Tyska journalisten Julia Reuter (Greta Scacchi) blir kontaktad av forne Stasi-agenten Gehrig (Dieter Laser) som sitter inne med information om ett forskaravhopp från Ryssland. Enligt Gehrig är det bara toppen på ett isberg av transporter av både folk som vapen från Ryssland till andra länder. Han vet att forskaren ska fraktas från Ryssland till väst, via Tallin och en färja till Stockholm - färjan Estonia. På kommandobryggan på Estonia gör kaptenen för den avlösande besättningen sin entré och frågar ut sina kollegor om vädret:

Kapten: "Are you plotting a new course as well, Kallas?"
Kallas: "I'm taking a navigation test in Stockholm tomorrow."

Under tiden har köpta ryska soldater kört ombord på färjan tillsammans med sin last - forskaren - men lyckas där på färjan mucka gräl med en passagerare och blir avkastade från färjan. De ringer till estniska försvarsdepartementet, som varit med och planerat avhoppet till väst, och förklarar att de inte är kvar på fartyget. Försvarsministern Juri Roos (Herb Andress) kastar sig på telefonen och ringer svenska försvarsdepartementet som lovat att hjälpa till. Personen suckar djupt över misstaget och ringer upp Pentagon och Lou Aldryn (Donald Sutherland) som direkt löser problemet.

Lou: "...and you take the passenger into custody."
Personen på departementet: "It's highly irregular."
Lou: "Well, think of it as an opportunity to display your government's flexibility. I'm dispatching a civilian Gulfstream from northern England to Sweden as we speak."

Personen på svenska försvarsdepartementet är väl inte själaglad över utvecklingen i det här fallet, och frågar hur tusan de ska hitta forskaren bland alla passagerarna. Lou förklarar att han har en portfölj som sitter fast i hans handled med handklovar, vilket gör ju att han sticker ut lite från mängden. När personen på svenska departementet lägger på fortsätter Lou att prata med Juri och säger följande:

Lou: "How do we find the passenger? Hello!? God, what a pain in the ass those Swedes can be."
Juri: "You said it. But a necessary pain in the ass."

När Gehrig och Julia pratas vid igen förklarar Julia att de är intresserade men att hon behöver lite förhandsinformation så att hon kan övertyga sin chef om att betala ut så mycket pengar som Gehrig vill ha för att släppa loss all information. Hon får ett smakprov genom att Gehrig berättar var forskaren befinner sig någonstans:

Julia: "Well, my news director is intrigued, but he's not gonna buy it blind. I need a hook!"
Gehrig: "The Estonia. It's a car ferry leaving Tallin for Stockholm this night. Your hook is onboard."

Julia hoppar på ett plan och beger sig till färjan för att hitta forskaren. På flygplatsen möts hon av sin kameraman som intet ont anande har gått med på att hänga med henne:

Julia: "I'm sorry I'm late. Come on, we gotta hurry. We're gonna miss the boat."
Kameraman: "Hello to you too."
Julia: "Well, come on!"
Kameraman: "What boat?"
Julia: "There's a ferry. To Stockholm. The Estonia."

De missar båten med några ynka minuter, och Julia tar ett snabbt beslut om att de ska hoppa på ett flygplan i stället:

Julia: "We're gonna fly to Stockholm."

Ombord på båten har tre KGB-agenter hittat den ryska forskaren och även lastbilen som han kom dit med. På flaket står otaliga vapen från Ryssland. En av agenterna, inte ledaren, är lite orolig över det faktum att det är en massa vapen på lastbilsflaket:

KGB-agent: "How do we deal with customs at Stockholm."
Annan KGB-agent: "This truck isn't going to arrive in Stockholm. We go below deck 1. Blow it."

De apterar en sprängladdning och ger sig av. En motorbåt plockar upp dem och viker av mot land. En stund senare exploderar laddningen och katastrofen är ett faktum. Estonia sjunker mitt i natten och över 800 människor mister livet. Nyhetsredaktioner världen över plockar upp nyheten och de olika programmen som visas rapporterar bland annat detta:

Nyhetsläsare: "01.24 this morning the ferryboat The Estonia suddenly sank into the icy waters of the Baltic Sea..."
Nyhetsläsare 2: "The tragedy has united the people of Estonia, Sweden and Finland in grief..."
Tv4 Nyheterna: "Den estnisktflaggade passagerarfärjan Estonia..."
Nyhetsläsare 3: "...during daylight..."

Nyhetsläsare: "Exactly what caused this disaster is still unclear. Estonia's to set a joint inquiry with Sweden and Finland to sit through all the evidence and establish the cause."

Julia, som hunnit flyga till Stockholm och ta in på hotell, får naturligtvis reda på vad som hänt och tackar sin lyckliga stjärna att de inte hann med båten. Hon ringer sin chef som motvilligt ger med sig om att hon ska fortsätta täcka nyheten:

Markus: "What the hell are you doing in Sweden."
Julia: "My job, following the story."

Under tiden beger sig personen på det svenska departementet till sjukhuset för att leta efter den ryska forskaren. När hon inte hittar honom någonstans ringer hon till Juri i Estland. Hon berättar att hon inte kunde hitta honom och att hon inte har något ansvar för detta. Juri är av en annan uppfattning, något han diskuterar med en underhuggare:

Underhuggare: "Our responsibility ends at the dock."
Juir: "My doesn't and neither does your. Go to Stockholm, and if Kallas is alive, bring him back."

Sedan kommer fler nyhetssändningar där de bland annat berättar följande:

Nyhetsläsare: "The impact of this disaster is being felt throughout Sweden."

Tiden går och tre månader senare lägger Estoniakommisionen fram sina slutsatser. Advokaten Erik Westermark (Jürgen Prochnow), som förlorade sin son i katastrofen, är där och företräder de som har förlorat någon i havets djup. Han ansätter de ansvariga som presenterar slutsatserna rätt rejält:

Taleskvinna: "Captain Valme and captain Kallas went down with the ship."
Erik: "I saw Kallas at the hospital in Stockholm after I was rescued."

När kommisionen sedan kommer fram till den punkt gällande bärgning av fartyget och där de meddelar att det inte kommer att ske tappar många tålamodet och humöret. Erik vädjar till dem:

Erik: "How can you do that? Swedes, Finns, Estonians, Russians, German, British families - all are mourning. One in four families in Sweden has lost somebody."

Det blir bara negativa besked från kommissionen, så Erik och Julia tar saken i egna händer tillsammans med Jan Peters (Jürgen Schornagel) som är sjökapten. De åker ut till platsen där fartyget förliste och skickar ner dykare med filmkameror. De inblandade personerna i regeringen får nys om vad som händer och skickar dit svenska kustbevakningen för att köra bort Erik, Julia och Jan:

Kustbåten: "This is the Swedish coastguard. (?)"
Erik: "They have no right here."
Jan: "Then to hell with them! Negative!"
Kustbåten: "(?) by the government of Sweden, Finland and Estonia."

Medan Erik och Jan skriker i megafonen till svenska kustbevakningen om att de är på internationellt vatten passar Julia på att ringa sin chef på nyhetsstationen i Tyskland. Han har dock blivit hotat per telefon och ger Julia kalla handen samt berättar att hon är avskedad:

Julia: "Markus?"
Markus: "Where are you?"
Julia: "On the Baltic with a dive team, 60 meters above the Estonia... and about to be arrested by the Swedish coast guard."

Julia, Erik och Jan samt båten tas in till Stockholms hamn och de arresteras. Via telefon kommer personen på det svenska försvarsdepartementet överens med Juri Roos om följande:

Juri: "I promise you, madame, she won't bother the good people of Sweden again. Just get rid of her..."

Julia tycker naturligtvis inte om att vara anhållen och kräver advokat, vilket hon nekas. Det går då upp för henne att inga av arresteringarna som gjorts mot henne och hennes vänner kommer att rapporteras någonstans, inte skrivas ner, inte arkiveras. Den mystiska kvinnan på departementet kommer även med lite förtäckta hot:

Departementskvinna: "Mrs Reuter, may I remind you that you could be staying in Sweden a very long time."

Julia åker tillbaks till Tyskland och Erik följer med. De betalar Gehrig ur egen ficka för att få all information han sitter inne med och han berättar om vapensmuggling från Ryssland till väst, biokemisk stridsföring och forskaren Sergei Raspoff som hade med sig all sin forskning på just det området. Han berättar också att KGB-agenten Victor Renko (Detlef Bothe) är expert på sprängämnen och var säkert den person som såg till att skeppet sprängdes. Erik försöker dock förstå varför de var tvungna att sänka skeppet, om de bara var ute efter att döda Raspoff så kunde de ju haffat honom i Stockholm:

Erik: "Renko could have met the ferry in Stockholm, picked Raspoff up when he stepped onto the dock."
Gehrig: "It's more complicated than that."

Julia pressar ur Gehrig namnet på ett ögonvittne till att forskaren Raspoff blivit satt på båten, en soldat vid namn Ivo Varres (Jens Neuhaus). Efter lite letande hittar Julia och Erik honom i en stuga i skogen. Ivo är lättad över att någon har kommit på honom och berättar gladeligen vad han varit med om. Av sammanhanget frågar Julia följande:

Julia: "Was Raspoff defecting to the U.S.? Was he?"
Ivo: "I put him on the ship to Sweden, where he went after is not my business."

Eftersom Ivo vet mycket frågar Erik honom om kapten Kallas som saknas:

Erik: "I saw Kallas in Stockholm. Now they say he's missing. Can you explain that?"
Ivo: "Kallas was an inconvenience. Roos ordered us to extradite him."
Julia: "But his wife. She was in Stockholm within hours, looking for her husband. Howcome you got to Kallas before she did?"
Ivo: "We had help from the Swedes."

När de är klara med intervjun och lämnar stugan blir Julia och Erik beskjutna av Ivos soldatkollega som kommit från att städa upp spåren. De får hjälp av Ivo och lyckas fly, men Ivo själv dödas i skottlossningen. Julia beger sig återigen till Gehrig för att få fler svar baserat på vad hon fått reda på av Ivo.

Julia: "So... Raspoffs buyer was American."
Gehrig: "Not American - America! What else could make proud countries like Sweden and Estonia roll over and (?) dogs."

I filmens epilog berättas följande:

Berättarröst: "The governments of Sweden, Estonia and Finland have not answered the question why 852 people had to die, nor why their bodies remain at the bottom of the Baltic Sea."